Om Läsrörelsen

Den ideella föreningen Läsrörelsen första landsomfattande kampanj startade år 2000 och tog som sitt motto ”Ge dina barn ett språk”, som nu är föreningens motto. Bakgrunden var dels den kraftiga minskningen under många år av småbarnsföräldrars läsning för sina barn, som redovisades i Barnbarometern 1999. En annan bakgrund var den OECD-undersökning som visade att 25 procent av alla vuxna svenskarna hade en bristande läs- och skrivförmåga. En uppföljande studie visade att 20 procent av de unga vuxna (18-25 år) inte kom upp i den läs- och skrivförmåga som krävs när man går ut den obligatoriska skolan. Läsrörelsen är också en vidareutveckling av den landsomfattande Dyslexikampanjen i slutet av 90-talet, där Elisabet Reslegård var initiativtagare och kampanjledare och Bengt Westerberg var ordförande. I Läsrörelsen hade de under de första åren samma roller.

En andra landsomfattande kampanj Lär för livet/Läsrörelsen startade i september 2002, med nyfikenheten som nyckelord. Liksom den tidigare kampanjen var den ett huvudtema på Bok & Bibliotek i Göteborg.

Bägge kampanjerna hade länsupptakter i alla län, med länsbiblioteken som sammankallande. Affischer och trycksaker spreds via biblioteken. Vid starten år 2000 var landshövdingarna beskyddare i respektive län.

2020 och 2021 var LÄS! LÄS! LÄS! ett av tre huvudteman på Bokmässan, med Läsrörelsen som ansvarig.

I skriften VÅRA TJUGO FÖRSTA LÄSÅR. Läsrörelsen 2000-2020 finns en fyllig beskrivning i text och bild av Läsrörelsen. Läsrörelsens vision finns i HELA SVERIGES LÄSRÖRELSE.

Olika undersökningar

2012 genomfördes en undersökning av marknadsundersökningsföretaget YouGov, på uppdrag av Läsrörelsen och Junibacken. Den visade att det fortfarande var 30 till 35 procent av småbarnsföräldrarna som läste sällan eller inte alls för sina barn.

I december 2013 presenterades en PISA-studie, gjord 2012. I läsförståelse låg OECD-snittet på 496. De svenska 15-åringarna fick ett medelvärde på 483, en markant nedgång jämfört med de 516 poäng Sverige noterades för år 2000. Inget annat land som varit med lika länge hade tappat så stort. När det gällde läsförståelsen hade enbart Mexico, Chile och Slovakien sämre resultat än Sverige. Detta ska ställas mot år 2000 då enbart tre länder hade ett bättre resultat.

Både hög- och lågpresterande svenska elever hade försämrat sina resultat i förhållande till OECD-genomsnittet, men det var de lågpresterande som hade tappat mest.

För Läsrörelsen som alltid sett språket som en central del i det demokratiska samhället var den utveckling som skett förfärande.

Läsrörelsen arbetade intensivt för att under ett antal år, med start 2013, lyfta barns språk och läsning. Något som vi sökte och beviljades medel för från Allmänna arvsfonden och Svenska PostkodLotteriets Kulturstiftelse. Till att börja med skedde det genom tre delar: Plats för barn! BERÄTTA, LEKA, LÄSA och med stöd till En läsande klass.

I anslutning till starten för Plats för barn! på Bokmässan 2013 inleddes en informationskampanj med parollen ”Bekämpa språkfattigdomen. Ge plats för barn.”

Under 2015 startade sedan arbetet med LÄSLOV vecka 44 och även arbetet med Berättelser som förändrar, ett projekt i 200 högstadie- och gymnasieskolor.

I december 2016 kom en PISA-studie, gjord 2015. Den visade att svenska 15-åringar förbättrat sin läsförståelse. Snittet låg nu på 500 poäng vilket var genomsnittet för OECD-länderna. Det var främst de lågpresterande eleverna som ökat sin läsförståelse. Vi var nu tillbaka till 2009 års resultat. Studien visade också att elevernas familjebakgrund fått allt större betydelse för deras skolprestationer. Men samtidigt hade den svenska skolan blivit sämre på att kompensera elevernas sociala bakgrund. Där hörde den svenska skolan till de sämsta.

I december 2023 kom den senaste PISA-studien, gjord 2022. Den visade att de svenska resultaten i matematik och läsförståelse var tillbaka på samma nivåer som 2012, då Sverige uppnådde sina hittills sämsta resultat. Läsförståelsen har gått ner men ligger över OECD-snittet och på samma nivå som Finland och Danmark. Det stora problemet är med likvärdigheten i den svenska skolan. Elevers socioekonomiska bakgrund får allt större betydelse och skolan förmår inte kompensera för detta.

I maj 2023 kom resultatet av den senaste internationella läsundersökningen PIRLS, genomförd 2021, som visade att att svenska fjärdeklassare har ett försämrat resultat i läsförståelse. Trots en relativt stor försämring av det svenska resultatet ligger Sverige fortsatt över genomsnittet i jämförelse med övriga länder inom EU/OECD. Nedgången i resultat gäller inte för alla svenska elever och PIRLS 2021 visar att skillnaden i resultat ökar mellan de högst och de lägst presterande eleverna. Dirk Hastedt, chef för forskarorganisationen IEA som ansvarar för PIRLS, menar att läsförmågan hos elever bygger på ett läsintresse. Särskilt i de nordiska länderna är det en stor andel elever som inte gillar att läsa. I Sverige handlar det om 35 procent. Hastedt menade att läsintresse är en fråga för hela samhället, inte minst föräldrar.